När ett finansbolag köper en faktura med regress innebär detatt företagaren, som säljer fakturan, har kvar hela kreditrisken. En risk som ivärsta fall kan leda till ekonomiska svårigheter.
Som företagare finns två alternativ att välja på inomfakturaförsäljning. Fakturorna kan antingen säljas med eller utan regress. Dessatvå alternativ skiljer sig år både gällande avgift, antal fakturor som kansäljas samt kreditrisk.
Om finansbolaget köper en faktura med regressrätt kvarstårkreditrisken hos företagaren. Skulle kunden inte betala fakturabeloppet, ävenefter inkassokrav, kommer finansbolaget att kräva tillbaka summan frånföretaget. Det är därmed företaget som får en kreditförlust.
Om istället finansbolaget köper en faktura utan regress tarde hela kreditrisken. De kan därmed aldrig kräva tillbaka beloppet från det företagsom sålt fakturan.
Samtliga företag som fakturerar tar en kreditrisk. Dettautifrån att kunden eventuellt inte kan betala beloppet. Denna risk är lika storoavsett om företaget väljer att skicka fakturan direkt till kunden eller om de anlitarett finansbolag som köper fakturan med regress.
Skillnaden är att företagaren får tillgång till kapital iförväg tack vare att fakturaförsäljningen innebär att kundfordran betalas inomexempelvis 24 timmar. Det är ett smidigt sätt att förbättra likviditeten men omföretagaren använder detta kapital till nya inköp finns risk förlikviditetsbrist om finansbolaget använder regressrätten. Det visas tydligt iexemplet nedan.
Snickaren Sven har likviditetsproblem och kontaktar därförett finansbolag som köper en faktura på 130 000 kronor av honom. Dettabelopp är Erik tillhanda inom 24 timmar vilket innebär att han kan köpa materialför kommande uppdrag.
Han väljer sedan även att sälja flera andra fakturor undersamma månad för att på detta sätt få ett förbättrat kassaflöde och möjlighetenatt starta nya projekt innan tidigare är betalda.
Efter någon månad visar det sig skulden på 130 000kronor, samt en skuld på 10 000 kronor, inte kan betalas av kunden pågrund av konkurs. Därmed vänder finansbolaget kravet på 140 000 kronor mothonom.
Att Sven sålt fakturor tidigare kan tyda på att han haftlikviditetsproblem och ett svagt kassaflöde. Att han nu plötsligt står med enskuld på 140 000 kronor gör inte saken bättre. Han har inte heller dennasumma på kontot eftersom han valt att köpa material för beloppet efter attkreditbolaget betalat ut det. Sven sitter nu i en mycket svår ekonomisksituation.
När ett finansbolag köper faktura utan regress ärföretagaren säker på att få betalt inom exempelvis 24 timmar samt att beloppetaldrig kan krävas tillbaka. Därmed kan inköp av material eller inventarier skeutifrån planerad budget.
I exemplet ovan hade alltså Sven kunnat investera summanutan någon risk. Detta eftersom kreditbolaget inte kunnat kräva tillbakabeloppet om kunden inte betalat fakturan.
Eftersom kreditrisken helt och hållet ligger påfinansbolaget kan det inte uppstå en situation då företaget behöver betala fören faktura vars belopp redan använts till andra kostnader.
Att fakturaförsäljning kan ske både med och utan regresspåvisar att företag har helt olika behov. Den ena vägen är inte bättre, ellersämre, än den andra. Det viktigaste är att se på företagets behov ochekonomiska förutsättningar och utifrån detta välja det alternativ som passarbäst. Som visas ovan är det även mycket viktigt att vara insatt i risken och möjlighetenmed de två alternativen.
