Få ett kostnadsfritt prisförslag redan inom 1 timme!
När ett finansbolag köper en faktura med regress innebär det att företagaren, som säljer fakturan, har kvar hela kreditrisken. En risk som i värsta fall kan leda till ekonomiska svårigheter.
Som företagare finns två alternativ att välja på inom fakturaförsäljning. Fakturorna kan antingen säljas med eller utan regress. Dessa två alternativ skiljer sig år både gällande avgift, antal fakturor som kan säljas samt kreditrisk.
Om finansbolaget köper en faktura med regressrätt kvarstår kreditrisken hos företagaren. Skulle kunden inte betala fakturabeloppet, även efter inkassokrav, kommer finansbolaget att kräva tillbaka summan från företaget. Det är därmed företaget som får en kreditförlust.
Om istället finansbolaget köper en faktura utan regress tar de hela kreditrisken. De kan därmed aldrig kräva tillbaka beloppet från det företag som sålt fakturan.
Samtliga företag som fakturerar tar en kreditrisk. Detta utifrån att kunden eventuellt inte kan betala beloppet. Denna risk är lika stor oavsett om företaget väljer att skicka fakturan direkt till kunden eller om de anlitar ett finansbolag som köper fakturan med regress.
Skillnaden är att företagaren får tillgång till kapital i förväg tack vare att fakturaförsäljningen innebär att kundfordran betalas inom exempelvis 24 timmar. Det är ett smidigt sätt att förbättra likviditeten men om företagaren använder detta kapital till nya inköp finns risk för likviditetsbrist om finansbolaget använder regressrätten. Det visas tydligt i exemplet nedan.
Snickaren Sven har likviditetsproblem och kontaktar därför ett finansbolag som köper en faktura på 130 000 kronor av honom. Detta belopp är Erik tillhanda inom 24 timmar vilket innebär att han kan köpa material för kommande uppdrag.
Han väljer sedan även att sälja flera andra fakturor under samma månad för att på detta sätt få ett förbättrat kassaflöde och möjligheten att starta nya projekt innan tidigare är betalda.
Efter någon månad visar det sig skulden på 130 000kronor, samt en skuld på 10 000 kronor, inte kan betalas av kunden pågrund av konkurs. Därmed vänder finansbolaget kravet på 140 000 kronor mot honom.
Att Sven sålt fakturor tidigare kan tyda på att han haft likviditetsproblem och ett svagt kassaflöde. Att han nu plötsligt står med enskuld på 140 000 kronor gör inte saken bättre. Han har inte heller denna summa på kontot eftersom han valt att köpa material för beloppet efter att kreditbolaget betalat ut det. Sven sitter nu i en mycket svår ekonomisksituation.
När ett finansbolag köper faktura utan regress är företagaren säker på att få betalt inom exempelvis 24 timmar samt att beloppetaldrig kan krävas tillbaka. Därmed kan inköp av material eller inventarier ske utifrån planerad budget.
I exemplet ovan hade alltså Sven kunnat investera summan utan någon risk. Detta eftersom kreditbolaget inte kunnat kräva tillbakabeloppet om kunden inte betalat fakturan.
Eftersom kreditrisken helt och hållet ligger på finansbolaget kan det inte uppstå en situation då företaget behöver betala fören faktura vars belopp redan använts till andra kostnader.
Att fakturaförsäljning kan ske både med och utan regress påvisar att företag har helt olika behov. Den ena vägen är inte bättre, eller sämre, än den andra. Det viktigaste är att se på företagets behov och ekonomiska förutsättningar och utifrån detta välja det alternativ som passar bäst. Som visas ovan är det även mycket viktigt att vara insatt i risken och möjligheten med de två alternativen.
